Jag.

igår efter en heldag på skolan packade jag och två andra grabbar i klassen ihop oss och åkte till kpmg för att vara med på deras casekväll "ace the case". jag hade inte så många förväntningar men de två jag hade var att kvällen skulle ha svenskt tal och att vi åtminstone borde få en liten sallad till middag.. mina förväntningar var väl inte så höga med andra ord (inte menat på ett negativt sätt)

 

men när vi trippar in där och börjar prata med de som arbetar där, otroligt trevliga btw, så känns det som att det kommer bli en superduperkväll (motför min tidigare braiga kväll), men sedan hände det.. alla var på plats och dom börjar hålla sin företagspresentation (kpmg då) och bland det första de säger är:

 

"we'll take this presentation in english because we have international students with us tonight"

 

jaha, det var det tänkte jag.. en presentation på engelska kan jag väl klara av. så presentationen av företaget rullar på och de går igenom kicc-eventet (ett annat case-event) och börjar sedan dela ut kvällens case varpå en tjej i min grupp frågar "do we have to do our presentation in english"?

 

YES!

 

HAPP, shitshitshitshitshit!

 

för att skjuta allt det där med presentationen framför oss så börjar vi jobba med caset, vilket är riktigt roligt, och sedan kommer maten.. ooh undra vad det är för mat (hade bara hört nåt om asiatiskt när vi kom dit).. MEN WOOOOW vilken buffé som dukades upp. fantastisk! och vilken sås!! vi åt tills det stod ut genom öronen på oss (och mina tankar låg hos andreas som satt hemma och käkade blodpudding)..

efter maten så började vi åter med vårat case, vilket gick bra och vi fick upp någon slags struktur (i allt kacklande) och vips så var tiden knapp.. hur gör vi nu? hur ska vi presentera? vi började skriva upp vad vi kommit fram till på såna där megapapper (blädderblock) och kände oss rätt färdiga. synd bara att vi inte pratat om vem som skulle säga vad.

 

vi blev sista gruppen ut med fokus på att jag skulle köra inledningen, förklara problemet och vad vi hade för möjligheter.. yes, busenkelt tyckte jag. HAHA eller inte. jag började rabbla någon halvdann engelska och stakade mig något så kopiöst att jag inte trodde att jag skulle ta mig igenom det. men vips så var "min del" överstökad och jag slutade vara nervös. JAG FATTAR INTE VARFÖR JAG SKA VARA SÅ NERVÖS?!

 

men det var en supertrevlig kväll, lärorik! jag gör det gärna igen och nu ska jag ta ställning till om jag ska hänga på grabbarna på kicc, det är dessutom en tävlig. haha. vi får väl se :)

 

nu måste jag rusa till skolan!