<3

livet är lite uppochned nu men jag hänger inte riktigt med i svängarna, allt är som svårt att smälta trots att jag väntade mig beskedet som kom igår. älskade moffan fick somna in, och det var inte en dag för tidigt egentligen.. problemet är väl bara ens egna samvete, egoism och tröghet. men jag får glädjas åt att jag hade möjligheten att hälsa på honom flertalet gånger varje dag under min sista arbetsvecka och att det trots allt gick hyffsat fort från att allt helvete startade. för det var ju det han kallade det för själv, "det här helvetet".
 
men hur som, älskade älskade moffan.. nu är du där du helst av allt velat vara hela tiden, med momma <3
 
 
sov sött fina du!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback